It's just me

Jag kännner hur mitt liv bit för bit rinner ur mina händer.Till att snart inte ha någon kontroll alls, mer än på jobbet. Något annat varken vet jag eller bryr mej om. Jag håller på att förvandlas till en person jag hatar mer än något annat, jag vill inte. Det är tungt, det är förstört. Kommer jag någonsin orka ta tag i mitt liv, jag orkar inte någonting. Jag flyr, flyr in i en annan värld där allt är frid och fröjd. Där jag gör vad jag känner för just för stunden. Alkoholens värld, jag älskar den. Det gör jag verkligen, men mer och mer börjar jag tänja på gränserna där. Oftare gör jag saker jag ångrar, jag hatar mej själv. Jag hatar mej i alkoholens värld när jag står utanför den. När jag står utanför och kollar tillbaka på minnena, minnena som allt oftare suddas ut. Nu för tiden så är de mest som en dimma, jag vet inte om jag har gjort det inbillat mej eller drömt. Jag vill kräkas på mej själv...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback