Jessica

Jag känner att ett hat har börjat växa inom mej, sakta försöker det bubbla sig upp till ytan. Men jag vet  inte vad hatet är riktat emot, jag känner och vet bara att det är där. Visar sig väl någon gång vad det är, när det väl kommer upp till ytan och pissar ned min tillvaro. Men det gör väl ingen skillnad, allt är så ned pissat ändå.

Är inne i en period just nu då jag inte vill äta, inte mat av något slag vill jag ha i min mun. Äckel! Men ibland har man inget val, fast jag bara känner mej äcklad  av maten. Lättast är det i skolan, då kan man peta i sig lite grann och slänga över hälften. Funkar inte riktigt  så bra hemma, även fast jag hos pappa kan låta bli att äta helt utan att någon egentligen skulle bry sig. Men nu är jag inte där, nu är jag hos mamma. Hon ser och lägger märke till allt., det  är väl bra egentligen. Fast just nu så hatar jag det.


Jag är trött på hela världen, precis som jag skrev igår. Nej, till världen. Det är en ytterst sjuk värld vi lever i och jag är inte säker på att jag vill delta  i denna, visst jag kan ju satsa på att förändra världen. Det kan vara mitt mål och min mening med detta annars så meningslösa liv. Men hur många lyckas ändra på världen? Inte många, och jag är knappast en av dem.

Mitt i allt piss så skulle jag vilja ändra min design, här på bloggen. Gör det någon dag när jag orkar. Vilket nog kommer ta ett tag, fast det beror ju på hur mycket jag börjar hata det som är nu. Kankse ändrar jag den redan ikväll, men nu ska jag äta. Jag ska spy en gladdig sörja över er... Sweet dreams