Jessica

Jessica + längdskidor, går inte ihop. Faktum är att jag inte ens går ihop med snö och vinter överhuvudtaget. Tanken var att vi skulle åka långfärdsskridskor på idrotten idag, dvs hela eftermiddagen. Vi skulle ha matsäck med oss och så. Jag gick upp tidigt (tidigt för mej) och kokade varm oboy. Sen fick man ju se att det hade kommit ton vis med snö. Och snön bara fortsatte att ösa ned hela förmiddagen, så när det var dags för skridsko åkningen så meddelades det att det inte gick att åka, vilket vi redan hade räknat ut. Men då fick vi åka längdskidor istället. Helt plötsligt så förvandlades min lite förväntansfulla min till en grinig. Jag hatar längdskidor, jag hade bara åkt en gång innan och det var förra året. Då åkte vi några varv runt stålringen och det räckte gott och väl för min del, men idag så var meningen att vi skulle ta oss upp till edsken, 3 km. 6 km med tillbaka vägen. Inte en chans i världen att jag skulle fixa det. Men hur som helst så satte jag på mej ett par skidor och ja. Jag förstår inte hur alla andra kunde åka så fort, det gick fruktansvärt sakta för mej och jag ramlade hela tiden. Det tog mej över en timme att ta mej 2 km, som tur var så fick jag vända efter en, där var han snäll. Han såg hur lidande och förbannad jag var. Jag måste erkänna att jag tyckte riktigt synd om mej själv, men jag tycker nog nästan mer synd om Alex som fick åka brevid mej och lyssna på mitt gnäll hela tiden. Jag gnällde verkligen hela tiden. Speciellt den första kilometern. Jag vill aldrig åka skidor igen..