Night
Man är som en jävla zombi, man sitter här hör ingenting fattar ingenting. Allt är bara en enda stor dimma, vill inte mer nu. Om allt bara kunde sluta och bara försvinna. Försvinna från mitt huvuvud, mina tankar. Jag vill bara dra från allting nu, vill inte vara här längre. Min kropp skakar, jag vet inte vad mina händer gör. Jag kan inte sova, ligger vaken och bara stirrar. Helt plötsligt så har det gått flera timmar.
Men vad har jag egentligen för tankar? Egentligen så vet jag inte om jag tänker någonting överhuvudtaget, gör jag verkligen det? Tänker jag, det är klart att jag tänker. Men tankarna går bara över till en dimma tillslut så vet jag ingenting alls.. Koncentration finns inte längre, lektionerna blir värdelösa. Kommer inte ihåg någonting och fattar lika lite. Men jag är hellre där än hemma, hemma är allt som värst. Ensam på mitt rum där ingen ser mej, där är det bara jag. Jag hatar att vara där ensam, men ändå är det dit jag längtar mest.
Men vad har jag egentligen för tankar? Egentligen så vet jag inte om jag tänker någonting överhuvudtaget, gör jag verkligen det? Tänker jag, det är klart att jag tänker. Men tankarna går bara över till en dimma tillslut så vet jag ingenting alls.. Koncentration finns inte längre, lektionerna blir värdelösa. Kommer inte ihåg någonting och fattar lika lite. Men jag är hellre där än hemma, hemma är allt som värst. Ensam på mitt rum där ingen ser mej, där är det bara jag. Jag hatar att vara där ensam, men ändå är det dit jag längtar mest.
Kommentarer
Trackback