I just wanted you to be proud
Jag är öm i hela kroppen, jag har ingen aning vad det kan bero på. Har flera blåmärken lite varstans, vet inte vart de kommer ifrån. Antagligen är de från i fredags, men jag har ingen aning om hur de uppstod. Jag har mest ångest just nu, ångest för en hel del saker. Ångest för att jag vill ha dej så mycket, men att det inte går. Jag vet inte ens om du vill ha mej längre, förmodligen inte. Jag känner mej livlös idag, helt likgiltig. Jag förstår inte hur jag kan vara så trött, jag vill bara fortsätta sova. Men samtidigt inte, för jag vill inte drömma mer. För i drömmarna är allt bra, jag har dej alltid tätt intill mej. Allt är bra, jag vill inte än en gång vakna in i en besvikelse. Orkar inte med det just nu, men samtidigt så kan jag nästan inte hålla ögonen öppna. Jag måst ut. Ut och andas frisk luft, få bort den här känslan av instängdhet.
Kommentarer
Trackback