Jessica

Efter 15 h sömn så är jag lite mindre sliten, men fortfarande sliten. Jävligt sliten, tur man är ledig tills på onsdag. Men det kommer inte att bli skönt att jobba förmiddag då kan jag säga. Men det blir nog bra att komma in i vardagen igen.

Jag börjar redan att känna en tomhet, den tomhet som förstod skulle komma. Nu har jag inget i mitt liv att se framemot längre, nu känns allt om något meningslöst. Och värre blir det väl, för jag kan förstås fortfarande le när jag tänker på helgen som var. Inte minst när jag tänker på fredagen och den glädje jag kände när jag såg Thåström och The Haunted. Det var ren glädje. Jag kan inte minnas när jag kände mej så lycklig senast, om jag någonsin har gjort det..


I just want to fall in love

Denna otroligt underbara festival, Peace&Love. Det var sjukt bra band, grymt glada och trevliga människor och såklart en hel del alkohol. Men dock inte alltför mycket för min del faktiskt. Jag ville ju faktiskt se banden OCH komma ihåg dem.

Torsdagen började lugnt, eller ja. Jag var full vid 16 snåret, men därefter drack jag inte så mycket mer. Men hur som helst, så började det med Markus Krunegård för våran del. (De jag åkte med diggar honom) Men jag pallade inte mer än två låtar, då jag var ganska full och så låter han ju som han gör. Jag gick och satte mej i gräset istället. Kvällen fortsatte med The Hives, som kanske inte är mitt favorit band direkt. Men efter konserten så inser jag att jag helt klart har underskattat dem. Kikade sedan lite på Jason Mraz, innan de bar av mot Manu Chao. Men som ni kanske kan lista ut så pallar jag inte med honom heller, så jag träffade Christian och jag hängde på honom för att kolla på Sabaton istället. Sen blidde det lite Mando Diao, fast inte alltför mycket. Efter det som kom dagens höjdpunkt, In Flames! De var helt otroligt bra live! De vill jag garanterat se igen. När In Flames hade spelat klar bar det av mot campingen igen, tänkte festa lite. Men mina tältkamrater ville sova, så då gjorde jag det med. Trångt varmt och äckligt var det.

Fredagen så vaknar jag upp ganska bakis, hur nu det kunde komma sig? Fredagen var helt klart den bästa dagen, men det visste jag redan innan. Jag skulle vilja hoppa till den största höjdpunkten direkt, men jag ska ta allt i ordning. Det var inga bra band (enligt mej) som skulle spela innan 20,15. Så vi tog det ganska lugnt, gick och kollade lite på Mikael Wiehe & Ebba Forsberg. De var rätt bra, skönt att bara sitta och lyssna på. Sen var det bara en väntan... 18.45 så skulle Alex kolla på The Hellacopters, men jag ville inte det. Jag skulle stå längst fram på Thåström,  så när hon drog för att kolla på dem, små sprang jag fram till scenen där Thåström skulle spela 1,5 h senare. Det satt redan ett 30 tal personer där när jag kom, men jag hamnade längst fram. Jag stod längst fram under hela Thåström. Det var underbart, alldeles underbart! Jag kan inte beskriva det, jag stod där och sjöng med i varenda låt. Hela texterna, hela låtarna. Jag måste erkänna att det kom en och annan tår när han först intog scenen. För att hämta mej lite efter Thåström, så mötte jag upp Alex och hon följde med mej in i ett öltält. Där satt vi och jag hällde i mej tre ooze på mindre än en halv timme, kan ju lova att jag fick springa och kissa sen.. Vi satt där ett tag drog för att så en skymt av Sex Pistols, ingen av oss är något fan av dem. Sedan så bar det av för att se The Haunted. Även de var helt underbara, jag stod och hoppade och skrek och självklart så sjöng jag med! Efter att de hade spelat så var meningen att jag skulle kolla på Kent, men det blev inte riktigt så. Jag hamnade i ett öltält istället medans Alex drog med de andra på Kent. Efter det att Kent spelat klart så bar det av till campingen och denna kväll eller ja snarare natt blev det fest. Till 4 åtminstånde.

Lördag vaknade jag vid 11 efter ca sju timmars riktigt skön sömn faktiskt. Öronproppar och att jag sov i förtältet kan ha varit förklaringen till det hela. Bestämde oss för att gå och duscha, det gjorde vi även på fredagen och då var vattnet varmt. Men det var det definitivt inte på lördagen. Det var iskallt, så kallt att man tappade andan när man ställde sig där. Men samtidigt så hade jag ingen lust med att gå runt med flottigt hår, så det var bara till att duscha det. Vi visste redan från början att lördagen skulle bli den sämsta dagen, bandmässigt. Vi drog till Kupolen ett tag på eftermiddagen. Käkade lite och så. För att sedan dra tillbaka till campingen för att sova en stund. Vid halv fem skulle skulle de andra se Veronica Maggio, jag och Alex tänkte att vi lika gärna kunde gå till området likväl som att sitta på campingen. Sagt och gjort, Alex och jag gick väl mest bara omkring, käkade och så. Innan det var dags för Sugarplum Fairy, de är väl helt okej. Sjung och dansvänlig musik. Men de är på tok för diviga för min smak, så bra är de inte som de tror.. Sen blev det öltält, haha. Innan det var dags för Mustasch som är sjukt bra live. Blev öltält sen igen, men inget att dricka för min del för att jag hade lyckats med att tappa mina pengar. Bra jobbat Jessica! Satt där och snackade lite innan jag och Alex drog vidare för att få en skymt av W.A.S.P. rätt okej ändå. Vi stannade inte alltför länge, hon skulle vidare till Johnossi och jag till Dark Funeral. Där skilldes vi åt, hon skulle åka hem sedan och jag skulle möta upp de andra. När vi alla väl var samlade så kikade vi på Håkan Hellström i ca 15 min, för att sedan dra för att kolla på Lillasyster! Grymt grymt bra, är vad jag har att säga om dem!  Vi drog sedan tillbaka till campingen där vi festade till fem imorse..
 
Kl 6.42 imorse blev vi väckta jag och Markus, någon hade vält vårat tält. Det hade rasat helt, vi for upp och började packa ihop våra saker i tron om att vi minsann inte skulle så sova något mer. Men Markus fixade det där tillslut, så vi kunde sova igen några timmar innan det var dags att gå upp, ta det lite lugnt packa ihop det allra sista och dra iväg till tåget.

Nu är jag hemma och jag kan säga att det är fruktansvärt skönt samtidigt som att det är ritkigt tråkigt. Det var så jävla kul under hela Peace&Love så man ville aldrig att det skulle ta slut, samtidigt som man ville att det just skulle ta slut så att man fick åka hem och duscha, sova. Men förhoppningsvis så åker jag dit nästa år, igen...

Tänkte att jag skulle hetsa ned ett inlägg innan jag drar, ni vet väl alla att det är peace&love jag ska till. Jag är taggad till 1000 och mer därtill! Jag är trött så in i helvete efter bara dryga 4 h sömn. Men det är sånt man får ta, jag har redan dragit i mej min första grogg. Känns bra, jag klarar mej förhoppningsvis ifrån att däcka ikväll. Haha...

Men ni hinner jag inte skriva mer, vill ni något så är det bara att höra av sig, Men chansen att jag svarar om ni ringer är minimal, men jag kan ju kanske alltid ringa upp. Ni får ha en bra helg, det kommer garanterat jag att ha!

Take care!

Det här känns ju bra, sitta vaken nu när man börjar jobba 6. But hey, jag fick ju nästan 4 timmars sömn. Har vart vaken sen halv 2 nu. Jag klarar inte av det här längre, jag orkar inte ta en massa mer skit. Jag har svårt  att palla med tillvaron som det är och klarar verkligen inte av att bli utskälld halv 2 på natten NÄR jag ligger och sover FÖR att jag ska upp och jobba. Speciellt så klarar jag inte av att bli utskälld av någon som ska föreställa en av mina bästa vänner. Bli utskälld bara för att jag känner som jag känner. Där får man för att man är ärlig, weii.. Men what a hell, gör vad ni vill. Bara ni lämnar mej utanför det. Allt måste vara bättre än det här. Jag menar vänner kommer ju och går...

Jag känner mej bara så fruktansvärt förbannad just nu, egentligen så vet jag inte varför. Det bara kom, men jag har mina spekulationer om vad det kan vara. Egentligen så är det nog flera saker. Jag vill ingenting längre, fuck jag skulle ha gått till min psykolog idag. Det kan ju funka? hum..

Jag vill slå någon, slå någon riktigt hårt. Det skulle vara underbart om något. Jag pallar inte det här längre, weii jag är så jävla glad.. Det var kanske värt ett försök i alla fall. Jag har snackat en jävla massa i telefon idag och det har bara gjort mej ännu mer förbannad, fast egentligen så är det nog det som gjort mej förbannad..

Nu ska jag gå och ta mej en cigg eller två

Mina inlägg har gråtit i sin frånvaro. (hmm kan man säga så? Äh, jag gör i alla fall) Grejen är den att jag börjat skriva flera gånger, men inte riktigt fått till det. Rädd för att skriva för mycket och skriver jag för lite så blir det bara konstigt. Därför beslöt jag mej för att det var bäst att inte skriva någonting alls. Allt är bara så komplicerat just nu. Eller egentlgien så kanske det inte är det, eller jo jag är förvirrad. Eh..

Det har hur som helst hunnits med mycket den gångna veckan, eller ja sen jag skrev sist. Vad som är mycket kan man ju ioförsig diskutera, men det har i alla fall hänt en stor grej. Just det mina kära läsare, JAG HAR TAGIT STUDENTEN! Den dagen i ära kände jag mej mest bara misslyckad. Det var nämligen såhär att hela eftermiddagen efter att vi hade sprungit ut spenderade jag med att gråta. Ja ni läste rätt, jag grät, floder närmare bestämt. Och det var inte glädje tårar direkt. Det var inte alls kul att ta studenten, det var bara jobbigt. Sjävlklart så ville väl även jag bli klar med gymnasiet och allt det där. Men det är för mycket som jag redan saknar. Jag saknar min klass (!), det är jag mest förvånad över själv faktiskt. Lärarna, det är en viss matte lärare som nog drar längsta stråt när det gäller saknaden av lärarna. Och en viss kemi/biologi lärare, som också råkade vara min mentor och har stöttat och hjälpt mej otroligt mycket. Men jag saknar alla NV-lärare. Men som tur var så samlade jag ihop mej och studentkvällen var riktigt kul, då var jag både riktigt full och glad!

Sen när jag tänker efter så har det nog inte hänt så mycket mer under veckan, jag har mest bara jobbat. Och så kollade jag ju såklart på fotbollen igår, precis som miljoner andra svenskar. Jag tyckte Sverige spelade bra faktiskt, synd med förlusten bara. Men samtidigt så var Spanien det bättre laget. Nu är det bara till att tagga till inför matchen emot Ryssland, och vinner vi den så blir det med all sannolikhet Holland i kvarten. Och då kan vi kyssa EM goodbye.. Men det kan vi ju även göra om vi förlorar mot Ryssland. Hur vi än gör så kommer vi inte längre än till kvarten, men det är väl som vanligt...

Jag kännner hur mitt liv bit för bit rinner ur mina händer.Till att snart inte ha någon kontroll alls, mer än på jobbet. Något annat varken vet jag eller bryr mej om. Jag håller på att förvandlas till en person jag hatar mer än något annat, jag vill inte. Det är tungt, det är förstört. Kommer jag någonsin orka ta tag i mitt liv, jag orkar inte någonting. Jag flyr, flyr in i en annan värld där allt är frid och fröjd. Där jag gör vad jag känner för just för stunden. Alkoholens värld, jag älskar den. Det gör jag verkligen, men mer och mer börjar jag tänja på gränserna där. Oftare gör jag saker jag ångrar, jag hatar mej själv. Jag hatar mej i alkoholens värld när jag står utanför den. När jag står utanför och kollar tillbaka på minnena, minnena som allt oftare suddas ut. Nu för tiden så är de mest som en dimma, jag vet inte om jag har gjort det inbillat mej eller drömt. Jag vill kräkas på mej själv...

Jag lyckades bra, jag kommer faktiskt inte ihåg det förra inlägget jag skrev. Fan va bra jag är, eller?


Det var nog inte en sån kul dag igår kan man nog säga.. Jag sårade nog en del människor igår, men på något konstigt sätt så känns det ändå bra. Det som känns bra är nog det att jag var ärlig, för det var jag. Men det är riktigt jobbigt på samma gång, det är det faktiskt. Jag önskar att det hade varit annorlunda...

Long time no seen, ledsen för det. Men jag har helt enkelt inte haft tid, eller ork när jag väl har haft tid. Känns inte som att jag har gjort annat än att jobba och sova. Men nu är jag ledig tills på måndag, så nu borde det dyka upp några inlägg igen.

Jag är mer taggad än någonsin inför Peace&Love, nu är spelschemat klart och allt. Trots att det är så få band som jag verkligen vill se så krockar natruligtvis Thåström med ett annat riktigt riktigt bra band, nämligen Dark Tranquillity. Riktigt tråkigt med andra ord. Men samtidigt så blir det inget svårt val, ni som har läst min blogg tidigare borde väl veta vid detta tillfälle att Thåström är min Gud. Helt klart... Men det är inte utan att det känns lite surt att missa Dark Tranquillity, jag skulle verkligen ha viljat se dem. Det är som det är, jag tänker knappast gå tidigare från Thåström för att se dem.

Annars så har det hänt en hel del, inget jag orkar gå in på. Men det börjar att kännas mest jobbigt.. Faktiskt, ledsen även för det.